Playa del Carmen



Idag åkte vi 1,5 timme norrut från Tulum och hamnade i härliga Playa del Carmen. Jag har redan insett att jag älskar Mexico och hemskt gärna vill åka tillbaka någon gång: och Playa del Carmen är mitt favoritställe hittills. Ett trevligt centrum med mycket butiker och restauranger och en fantastisk kritvit strand, och inga av dom där massiva hotellanläggningarna som Cancun var fullt av. Vi har hittat superbilligt boende (8$/pers/natt) på tre minuters promenad från stranden. På fredag ska jag dyka för första gången sedan jag blev certifierad. Spännande!
Tulum!

Äntligen fick vi en riktigt varm dag med sol! Vi har kollat in de gamla Maya templen här i Tulum och sedan hängt på stranden. Jag fick en redig våg över mig i ett ögonblick när jag inte alls var beredd och visste för några sekunder inte vad som var upp och vad som var ner. Försökte ta emot mig med händerna men det slutade med att jag skrapade hela ansiktet (framför allt näsan och läpparna) i bottnet. Kom tillslut upp ur vågen med sand i hela håret (tappade förstås hårsnodden nånstans i virvarret), bikinitrosorna vid knäna och toppen snurrad runt halsen. Trodde jag skulle svimma men det gick över och simmade ut och sandade av mig.... Manu såg först väldigt oroad ut och hjälpte mig men sen hade han mage att skratta åt mig! Jag var sur i ca tre timmar innan jag kunde förmå mig att förlåta honom.
Som om inte detta var nog var det dessutom FULLT av ASFETA SVINÄCKLIGA ENORMA leguaner ÖVERALLT i parken med templen. Vid ett ögonblick kollade jag inte så noga och höll på att kliva rakt på en riktig bamsing. Mitt isande vrål väckte nog de gamla Maya-hövdingarna till liv... Det väckte iallafall viss munterhet hos alla övriga besökare (förutom hos Manu som skämdes, haha det kunde han ha!)
Chichen Itza i ösregn

Nu har vi sett ett av världens 7 nya underverk! Chichen Itza var verkligen fint och mycket mer än vad jag föreställt mig, det fanns så många ruiner av gamla tempel att titta på. Vi var iväg precis hela dagen på en rundtur, vi började i en liten typisk Maya-by, sedan var det lunch, därefter Chichen Itza (det var där det började ösregna) och sedan till en Cenote där det även fanns ett Tequilamuseum. En cenote är en grotta, och här finns det många grottor med stora dammar under marken. Den vi åkte till var stor och imponerande med ett hål högt uppe i taket för ljusinsläpp och själva dammen var typ 45 m djup. Där fick vi en härlig frisk simmtur!
Vi betalade 55 dollar för det här kalaset, och då blev vi hämtade och lämnade på hostelet och inträden och allt ingick. Helt ok och för min del var det väldigt värdefullt att ha en guide med som förklarade allt. Sedan pga min yrkesskada tycker jag alltid att det är roligt att åka på guidade turer för att se upplägget och kunna kommentera hur duktig guiden är... haha.. Och killen igår var verkligen duktig! Nu kan vi allt om Mayariket, deras kalender och deras byggnadskonst!
Hola Mexico!
Idag var det mulet från morgonen så vi passade på att gå på marknad. Mercado 28 är en marknad med lite av varje, mycket fint faktiskt som gjorde oss sugna att lätta på plånboken, men vi lyckades stå emot. Däremot har vi börjat checka av "att äta listan" för Mexico. (Vi har en sådan istället för en "att göra lista".) Idag har vi satt en bock för nachos och Corona.

Nu fattas bara enchiladas, tequila, fajitas, tacos, margeritas, burritos...
Tack för allt Costa Rica
Vi avslutade Costa Rica med ett riktigt äventyr som jag är grymt glad att vi gav oss in på: Rafting! Sjukt blött och sjukt roligt! Ingen som trillade i och ingen flotte som välte så det får väl räknas som lyckat! Typ såhär såg det ut idag (fast den här bilden är från google):

RAFTING

Idag har vi bokat morgondagens rafting! 99$ per person men det får det vara värt! I det priset ingår upphämtning (05.40 blääää) transport två timmar till floden, frukost vid ankomst, 4 timmars rafting med guide, lunch och därefter skjutsar de oss de tre timmarna upp till San Jose. Perfekt! Rafting är något jag velat prova i många, många år så jag är riktigt taggad! Vi hörs imorgonkväll när vi är tillbaka i huvudstaden San Jose där allt började.
Jaguar Rescue Center
Man får vara där antingen 9.30 eller 11.30 för då börjar dagens rundturer, på spanska eller engelska. Man får nämligen inte springa runt på egen hand utan man går i grupp med en mycket kunnig guide som lär ut en massa saker. Inträdet kostar 15$ och det är det värt för det var ett väldigt intressant besök och man vet att pengarna verkligen kommer till användning då allt arbete på centret görs ideellt.




Dessa djuren är några exempel på vad vi såg i parken. Utöver dessa fanns flera ormar och spindlar, även några dödliga. Det fanns många apor, en liten caymankrokodil och en gigantisk, asfet leguan som var alldels för stor och alldeles för fritt strosande för att jag skulle uppskatta den.
Till parken kommer djur som hittats skadade i naturen, djur som kommit bort från sina föräldrar som bebisar och även vilda djur som varit husdjur (!) och övergivits av sina ägare. Dit hörde bland annat några apor, ugglor och ormar.
Har ni vägarna förbi Puerto Viejo är parken väl värd ett besök!
Bocas del Toro - Puerto Viejo...
För att ta sig från Bocasöarna i Panama upp till Puerto Viejo de Talamanca i Costa Rica finns det några olika varianter. Dels kan man välja den lätta som är ett färdigt paket med båt och buss för 25 dollar eller så kan man göra resan på egen hand som vi gjorde.
Båt från Bocas går hela tiden in till Almirante, 5$ och tar 20 min. Väl i Almirante promenera till stationen 2 min bort även om där står 10 taxichaufförer som vi köra dig. På busstationen kliver du på bussen till Changiola, 1.50$ ca en timmes resa. I Changiola valde vi att ta en taxi till gränsen, 8$ ca en kvarts trip. Vid gränsen måste du få utstämpeln från Panama innan du passerar över bron som är själva gränsen. Den ser så här förtroendeingivande ut;


Väl på andra sidan var det en rätt lång o svettig kö för att få instämpeln till Costa Rica men inget annat krångel som tur var! Sedan promenerar ni tre minuter till busstationen (även om det återigen står tio taxichaufförer som vill köra er) och tar bussen till Puerto Viejo. Det går en varje timme, tar ca en timme och kostar 3$.
Totalt: 13,50$. Med andra ord tjänade vi idag 11,50$ genom att fråga oss fram o åka lokala transporter. 11,50$ är lika med en natt på hostel så som backpacker räknas alla små besparingar... :)
Bilderna lite i efterhand!









Nu funkade det även att lägga upp bilder! Här får ni spana in en liten sammanfattning av vår upplevelse av Bocas del Toro. Idag var vi på båttur och kollade på delfiner och snorklade med små färgglada fiskar. Vi är båda röda och fina efter flera timmar i den stekande karibiska solen. I övermorgonbitti är planen att dra vidare, upp mot Puerto Viejo i Costa Rica för att sedan brumma upp mot San Jose och flyga därifrån till Cancún den 25e!
Bocas del Toro
.....Men nu efter x antal försök med bilderna märker jag att internet inte alls har lust att göra som jag vill idag så bilderna får komma en annan dag :P
Vi har det iallafall toppen, här är så mysigt och fint och alldeles lagom stort. Igår cyklade vi 2 mil i sand och grus (helt slut i den gassande solen) och kollade in både stränder och centrum. Idag ska vi iväg på snorkeltur! Bilder får komma en annan dag!
Kontrasternas Panama City

Längs havet hela vägen från gamla till nya delen sträcker sig en flera km lång nygjord promenadväg. Den är mycket fin och hålls i mycket got skick med fina plantage och bänkar runtomkring. Den är mycket populär även för stadens joggare.

Panama City har en förvånandsvärt imponerande skyline, och stadens benämns ofta som den mest kosmopoliska staden i Centralamerika.
Men: en fin skyline till trots, den nya delen har inte mycket att erbjuda turister förutom några köpcenter (samt lite skoskav av för mycket promenerande). Det är istället den gamla delens charm vi fastnar för där vi strosar fram bland ruiner och små inklämda caféer och hantverksbutiker.


Casco Viejo är namnet på Panama Citys gamla del, och den sägs påminna mycket om gamla tiders Havanna. Bege er hit och spana in små skuggiga torg, gamla kyrkor och där mittemellan flera riktigt bra restauranger och hippa klubbar.
Panamakanalen

När vi kom dit var ett stort fartyg precis påväg att slussas igenom, här väntar det på att höjas upp till rätt nivå och att det gigantiska portarna till nästa schakt ska öppnas. Portarna var lika höga som ett åttavåningshus fick vi lära oss.


Över tre tusen containrar rymmer en sådan här båt men de har börjat bygga ut kanalen för att kunna ta ännu större fartyg, sådana som rymmer 10000-30000 containrar.

På huset på bilden står årtalet 1914; det var året kanalen stod klar. Men inte förrän 1999 blev den helt Panamansk, innan dess hade den nämligen styrts av USA. Det var nämligen amerikaner som byggde kanalen.

Här har båten passerat och åker vidare mot nästa sluss, runt 8-10 timmar tar det för de allra största fartygen att passera hela kanalen. Lite spännande att fantisera om vart de kommer ifrån, vart de är påväg och vad de har med sig i lasten... :)
Costa Rica - Panama på 15 timmar

Nu skulle vi äta frukost och gå på toa innan vi tog bussen om en timme, men för säkerhets skull gick vi och kollade upp bussavgångarna och insåg att vi missat att i och med att vi gått över gränsen hade vi även gått en timme framåt i tiden. Klockan var 10 istället för 9 och bussen skulle precis avgå! Vi fick panikväxla till oss lite dollar från våra Costa ricanska colones för att skramla ihop de 35 dollar bussen kostade för oss båda och sen blev vi mer eller mindre inknuffade och så bar det iväg. Utan mat och utan toabesök... Efter ca 5 min körd väg blev vi stoppade av militärpolis som skulle gå igenom hela bussen och kolla allas pass. Sådant är alltid så charmigt och ger ett så gästvänligt intryck.
Efter tre timmars tur fick vi reda på att vi snart skulle stanna för lunchpaus (jaaaa!) och några minuter senare gick bussen sönder. För första gången... Denna första gång lyckades de fixa det efter ca en timme men andra gången var det kört. Då fick vi sitta kvar o vänta tills nästa buss passerade. Fortfarande utan mat... När vi sedan vid 16-snåret tillslut kom fram till lunchstället åt vi som vi aldrig sett mat förut, haha! Torr kyckling och sladdriga strips har aldrig varit så gott!
Ja sedan väl framme vid 21-snåret var det kolsvart och regnigt men vi såg lite av kanalen och skyskraporna. Tog en taxi till hostelet Mamallena och de hade som tur var plats. Här sitter vi nu och vi blir här i två dagar. Puss o gonatt!

Lunchsällskap

Så långt tyckte jag att det var väldigt exotiskt och roligt att få sällskap av en papegoja men när han sedan fick syn på min läckra lunch då började han bli lite väl närgången:

Då fick vi lov att sjasa bort den lille lunchgästen! :)
I övrigt fotade jag idag en sån där bro som jag berättade om i förra inlägget, en sån där som busschaufförer med ett leende på läpparna fräser över dagligen:

Yttepytte smal och dessutom är det minst fem meter ner på båda sidor, rakt ner i en flod där det simmar krokodiler.
OBS: det där med krokodilerna var ett skämt. Men resten helt sant.
Imorgon åker vi till Panama! Hej!
Strandbilder


Lovade ju bilder på de fantastiska stränderna i Manuel Antonios nationalpark och eftersom jag förstår att ni suttit som på nålar och väntat på dessa bilder kommer här två stycken :) Ja, det blir bara två bilder idag för internet här är ruskigt segt.
Ja, vart befinner vi oss då? Jo efter ett dygns stopp i Dominical som visade sig vara rätt dött och dessutom regnigt så ställde vi om våra planer och åkte söderut. Så efter att ha frågat fem olika personer om vägen till Pavones och fått lika många olika svar så hoppade vi så på bussen kl 04.45 (!) i morse. För er som känner mig så måste ni tro att jag blivit en annan människa här, morgontidig och jag vågar dessutom fota leguanerna!!!
Iallafall, fyra timmars buss till Rio Claro, därefter en halvtimme till Golfito (där vi rusade för att hinna ta ut pengar i en bankomat eftersom vi fick reda på att det inte finns sådana i Pavones). Svettiga som tusan hann vi på håret med sista bussen ut hit. Resan var ca 50 km lång men tog 2,5 timme... Säger kanske liiiite om skicket på vägen (och bussen). Pyttesmal grovgrusig väg med kurvor och backar och extremt smala små träbroar utan räcken, typ så såg vägen ut. De där dödssmala broarna skulle jag aldrig gett mig ut på ens med bil själv, knappt med cykel ärligt talat, men våran busschaufför skumpade glatt över dem med fullstor buss. Puuuuh! Pavones är jättefint iallafall så vi får säga mödan värd!
Manuel Antonio






Här får ni ett smakprov på djuren vi såg så får det komma bilder på stränderna senare! Nu åker vi till Dominical!
Solnedgångsromantik




Nu är vi i Quepos och åker alldeles strax iväg på dagsutflykt till nationalparken Manuel Antonio som sägs vara sevärd. Återkommer med tankar och bilder därifrån senare. Kram på er!
Helt ok

Och Manu har det typ såhär:

Vi har det med andra ord ganska bra båda två här i Jáco! Men imorgon blir det nya äventyr, då ska vi åka ner längs kusten mot Quepo och nationalparken Manuel Antonio och därefter till Dominical. Det blir nog sista stoppet längs denna kusten innan vi antingen åker över mot karibiska sidan eller ner till Panama eller upp till Nicaragua... Haha, beslutet ska snart fattas... :) Igår gjorde vi en långpromenad längs stranden, några bilder därifrån får avsluta detta inlägg:




Jáco



Här är verkligen mysigt och finns allt vi behöver. Vi får se hur länge vi blir kvar här! :)


Promenad på ödslig strand


Ibland kan det ha sina fördelar att resa under lågsäsong. Igår till exempel när jag promenerade längs Playa Tamarindo och det kändes som jag var den enda människan på jorden. Idag däremot kom vi till ett lågsäsongsstängt Santa Teresa där det mesta tyvärr är igenbommat. Så redan imorgon åker vi vidare. Denna gång mot Jaco!
några stulna soltimmar

Vi har hittat en Lonely Planet guide på italienska (!) som några andra lämnat efter sig. Den fördjupade vi oss i på stranden idag så nu har vi planerat resrutten litegrann och ikväll ska vi boka biljetter till Cuba. 5-6 dagar där blir det sista vi gör under den här resan.

Imorgon lämnar vi jättefina Tamarindo för att åka ner längs kusten. Kommande stopp blir Santa Teresa, Mal Pais, Jaco och Dominical innan vi reser upp mot Nicaragua.
Tamarindo


Framme
Ja, med många om och men syftar jag framförallt på att vi i Frankfurt blev sittandes över en timme i planet vid avgång innan vi fick informationen att de hade ett datorproblem och vi inte kunde lyfta. Det var bara för oss och de andra 300 resenärerna i planet att ta vårt pick och pack och gå ut igen. Klockan var då ca 23 på kvällen så flygbolaget fick bjuda hela högen på middag, hotelll (Sheraton!) och frukost. Klockan var närmare ett då vi kommit ut från flygplatsen, checkat in på hotellet och fått i oss en bit mat. Istället blev det sedan avresa kommande förmiddag kl 11.30. Rätt hyffsad försening!
Pizzanight


Så här såg det ut näst sista kvällen i Italien, pizzakväll med vännerna! Mums! Sen har vi städat och flyttat och rest. Sitter just nu i Frankfurt och väntar på flyget till Costa Rica och det är strax dax att boarda! Nästa inlägg blir därifrån! Kram och puss på er alla kära!