Avsked, hejdå och hoppas vi ses
1,5 månad är allt jag har kvar i Östersund. Sedan är det goodbye och pussokram till alla nya, fina vänner för då splittras vi alla och far iväg åt olika håll; mot nya äventyr. Visst kommer vi säkert att ses igen, någonstans, någongång. Men hela gänget tillsammans, galet skrattande åt något fult, internt skämt, när händer det igen? När ska vi lyckas samla ihop allihopa igen och återuppleva det fina vi haft de här tre åren?
Tjejer, jag är så jäkla lycklig som träffat er och jag får som en liten klump i magen varje gång vi är tillsammans för ni är så himla fina och jag vet att jag kommer att sakna er så mycket - jag kommer att sakna det här vi har här och nu så mycket.
Avslutningen kommer att bli hemsk, om jag är sentimental och gråtmild redan nu; 1,5 månad innan det slutgiltiga hejdået, hur ska det då vara de sista dagarna? Nu ser vi till att göra det bästa av den här sista tiden och skapa många, oförglömmliga minnen att ta med oss ut i det "riktiga" livet.
Kommentarer
Trackback
